Vapen mot irriterande passagerare

Publicerat februari 5, 2010 av Bosse
Kategorier: Flyg

När personen i flygsätet bredvid dig irriterar dig:
1. Ta fram din laptop
2. Öppna laptopen sakta
3. Slå på den
4. Var helt säker på att grannen följer med på vad du gör
5. Öppna  Internet explorer
6. Ta ett djupt andetag klicka och öppna följande adress:
http://www.myit-media.de/the_end.html
7. Stäng ögonen ett par minuter och titta upp mot himlen ( Lyft gärna händerna en aning )

En lyckad pokerturnering på Casino Cosmopol

Publicerat januari 11, 2010 av Bosse
Kategorier: Poker

Jag har denna gång överlåtit skrivandet till Eric här på bloggen. Han ska få berätta om den senaste pokerturneringen vi deltog i på Casino Cosmopol. En för mig väldigt trevlig och rolig kväll.

———————

Trettondagen – en riktigt stor pokerdag skulle det visa sig. Vi var 10 stycken spelare från Pokergänget som tågade iväg till Casino Cosmopol (CC) denna härliga vinterdag på det alldeles nya årtiondet.

Normalt brukar startfältet på CC vara 80 deltagare men genom ett nytt efteranmälningssystem på plats fylls det på med spelare när de första åker ut under de två första blindsperioderna. Det gjorde att det blev hela 90 deltagare till slut, vilket då även gjorde att vinstpotten ökade.
Några av oss kom på samma bord (10 spelare per bord) redan från start vilket skulle visa sig ske flera gånger under kvällen. Kanske fler och längre fram i turneringen än vad våra motståndare någonsin kunde ana.

Det rasslade till ordentligt från start och spelarna rasade ut likt en snölavin redan på de första händerna. Så kallat löst spel var ett spelbart utryck på många av de tio borden. När det summerades paus efter två timmars spel var det endast ca 35 spelare kvar. Vilket med undertecknads erfarenhet av CC spel, aldrig varit så få vid den tidpunkten av turneringen. Var det några av oss kvar när väl pausen tog sin början undrar säkert vän av ordning? Javisst, var det så! En hel del också.

P – A – U – S vilket på CC betyder ca 10 minuters upp och sträcka på benen varianter.

Åter på plats efter pausen var i tur och ordning, Bosse, Conny, Hampus, Mathias, Jonny och Gurra. De som fick sälla sig till publik och supportar var Christoffer (ca 75e plats), Eric (67a), Chrille (52a) och Martin (ca 51a) som slogs ut undan för undan aningens för tidigt kanske. Åtminstone får undertecknad och Christoffer syna pokerns ABC-bok en gång extra till helgen.
Det innebar att antalet från oss nu var ca 1/7 (från start 1/9) vilket inte var så dumt, troligen en eller två spelare till finalbordet om inte allt gick helt galet. Själv trodde jag nog på två när man såg markerstackarna samt vilka av de våra som var kvar. Det skulle visa sig att jag hade fel, det blev hela tre spelare från vårat gäng som tog sig till finalbordet. Vilken succé! Följ dramat nedan.

Gurra fick det tufft ganska snabbt efter pausen och med en lite stack att jobba med åkta han ut strax efter pausen, likaså var det för Mathias som dock höll en bit längre. Stacken blev dock mindre och mindre och till slut blev det stopp med 22 spelare kvar. Bra jobb, troligen bara en dubbling och lite till från ett finalbord. Nästa man till rakning var Jonny som med par i knektar (naturligtvis) stötte på American Airlines och inte hittade sin 20% chans att skrälla. En bra kväll med en 18e plats, klart godkänd kväll med ett finalbord endast runt det berömda hörnet.

Finalbordet nalkades, där alltså hela tre av oss synade duken tillsammans med sju andra spelare. Hampus, med en klart näst minsta stack, Bosse med en hyfsad stack som var strax under chipleadern och Conny som dubblade upp precis innan finalbordet och var med ordentligt med en mellanstack.

Blanda och dela! Och så skedde…

Hampus chanser var inte stora men han fick ändå vara med en bra stund då finalbordet var ”storstackat” då turneringen gått våldsamt fort med utslagningarna under kvällen. Spelaren med klart minsta stacken, åkte följdriktigt först medan Hampus stretade på och lyckades knipa ett steg till på prisstegen då en annan spelare åkte ut men sedan blev det för tufft. En 8:e plats är inte fy skam och dubbla insatsen tillbaka för 4 timmar roligt pokerspel gör ju ingenting, kan jag tänka mig att hampus resonerade när han skyndade hem.

Efter detta började det riktiga finalbordet, med sju spelare kvar och väldigt jämt och stackar som var stora jämfört med blindsen. Spelet böljade fram och tillbaka med en hel del intressant händer vill jag lova. Vår mästare Conny träffade några 5:e gator under kvällen, speciellt på finalbordet satt de som en smäck. Det gjorde att Conny tog sig förbi Bosse sakta men säkert och det verkade som han även skulle bli bästa av oss.

Conny fick även några verbala snytingar av en riktig ”snackpelle” som nog mest verkade vara sur över att ha (enligt mitt tycke) spelat klart dumdristigt som den chipleader han var när finalbordet startade. På två närliggande händer en halvtimme in på finalbordet var han nere på 5:e – 7:e plats och tampades. När Conny satt med 10 10 på handen och floppen visade K 5 2 var han riktigt sur att Conny inte höjde utan bara synade, själv satt han på Q 5, och trodde då på ”vinstträffen”. Men icke! Conny drog rent och fyllde på stacken.

7:e priset delades ut, 6:e priset delades ut, fortfarande två av oss kvar. sedan blev det ännu mer dramatik på finalbordet. Många härliga händer. ”Snackpellen” lyckade faktiskt visa att han kunde spela poker också och hankade sig kvar till de fem bästa men sedan tog det slut och killen (9 av 10 på finalbordet var killar) som då tagit över som chipleader lyckades med konststycket att slå ut två på en gång. Varav en var just han som snackade en hel del. Precis innan han åkte ut hade han börjat muttra något om att det var Lotto och kanske var det så att hans ”rad” inte var den bästa. Det var dock två andra spelare som både pustade ut och log sina allra största leenden när chipleadern sopade ut ”snackpellen” och en till spelare, nämligen Bosse & Conny.

Med endast tre spelare kvar var det två av dem som var från vårat gäng, Conny och Bosse. Magnefikt jobbat!

Bosse låg riktigt pyrt till och allt annat än en 3:e plats vore en sensation. Chipleadern och Conny tog dock, efter få händer med tre spelare kvar, upp en hård kamp. På en skitflopp 10 5 2 höjde Conny men fick ganska direkt en rebet mot sig och efter relativt kort betänketid synade han. Men det tärde i stacken. 4:e gatan kommer, Conny checkar, chipleadern checkar. Rivern landar och Conny checkar, chipleadern höjer, Conny kikar på Bosses stack och noterar att han fortfarande har mer. Han lägger sig sedan. Nu har chipleadern mer eller mindre vunnit. Bosse och Conny har mycket lite kvar i sina stackar. Undrade du vilka hålkort de hade i handen ovan, se längre ned.

Någon hand senare går Bosse All In och Conny synar vilket slutar med att Bosse vinner handen och går om Conny! Handen efter blir det en All In med alla tre spelare och, där sluggar chipleadern in en färg med ess högt, färgstege var det t o m någon som noterade! All In – All Out!

Bosse på en imponerande 2:a plats och Conny på en mer eller mindre lika strålade 3:e plats. 9000:- respektive dryga 5000:- fick de med sig hem. Stort grattis och en stor applåd!
Det ska sägas att det inte var i handen på slutet mot Bosse som Conny förlorade 2:a platsen utan i just den handen som utspelades lite tidigare, den så försmädliga handen mot segraren, den med ”skitfloppen” på bordet. Conny satt med Kn 10 och chipleadern med 10 2. Minns jag rätt kom det t o m ytterligare en tvåa på rivern.

Vid pennan,
//Eric

Sista flygningen till Barkarby?

Publicerat januari 3, 2010 av Bosse
Kategorier: Flyg

För första gången på över tre månader har jag fått luft under vingarna. Jag hade planerat flyga med Esbjörn och Sonja från whiskyklubben och deras dotter Louise som vill bli pilot. Men först skulle jag göra några landningar utan passagerare eftersom jag inte flugit på så pass lång tid. Jag var därför ute på Bromma en stund innan mina passagerare dök upp. Plattan var isig och snorhal och jag kände sig som Bambi på hal is när planet baxades ut från hangaren.

Ringde och kontrollerade med fältansvarig på Barkarby så fältet gick att landa på. Inga problem det var flera plan som flög i varvet, men det var isigt på banan. Jag flög till Barkarby där jag gjorde några studsar. Vem vet, kanske var det mitt sista flygbesök dit eftersom fältet kommer att stängas. Återvände till Bromma och landade på en fin och ej isig bana. Nu hade jag återfått behörighet att flyga med passagerare.

Barkarby Flygfält

Hämtade upp tre förväntansfulle passagerare. Eftersom Louise vill bli pilot fick hon ta plats fram så hon skulle kunna få känna på spakarna. Lyssnade av ATIS och den gav information Whisky. Så passande då jag skulle upp med kollegor från whiskyklubben. Hade en kort genomgång med Louise över instrumenten och rullade sen ut på banan. Vi gjorde en rundtur på en timme där vi passerade över deras hem och även centrala delar av Stockholm. De blev nöjda med flygningen, och jag tror inte att Louise intresse för att plugga till pilot avtagit.

Envisa molm över Stockholm

Publicerat december 29, 2009 av Bosse
Kategorier: Flyg

Idag skulle jag flugit till Barkarby för att göra ett par studsar och sen hämtat upp ett par bekanta på Bromma för en rundflygning. Trots att det var fint väder över Mälaren låg molnen som ett lock över Stockholm och vägrade röra på sig. Jag satt ute på flygklubben i två timmar och hoppades på att molnen skulle driva iväg, men icke då. Har bokat nya flygtider till helgen och håller nu tummarna att även solen kommer att lysa över Stockholm.

Vinter på Bromma flygplats

Publicerat december 20, 2009 av Bosse
Kategorier: Flyg

I helgen satt jag klubbvakt och där avlöste jag Sven i klubbhuset som hade suttit vakt under förmiddagen. Ett par flygningar hade genomförts på förmiddagen men vid lunch drog snöväder in. Inga fler flygningar under de timmar jag satt klubbvakt, men jag fick ändå sällskap av ett par fikasugna herrar.

Whiskyväska

Publicerat december 9, 2009 av Bosse
Kategorier: Whisky

Nu har jag fått hem whiskyväskan. Den kommer att användas för transport av bland annat glas till och från GWC:s whiskyprovningar. I väskan finns utskurna platser för 6 whiskyglas, 1 flaska, 1 vattenkanna och 1 sked. Glasen fick jag från GWC när jag blev uppgraderad till Master, men vattenkannan kommer jag få vänta på i ca: 1 år då jag når graden Grand Master. Då jag får klubbkanna är det bara att lyfta ut den färdigutskurna vadderingen där vattenkannan får plats.

Whiskyfatet har nu lagrats i 5 år

Publicerat december 7, 2009 av Bosse
Kategorier: Whisky

Mitt Mackmyra whiskyfat har nu lagrats i 5 år och 1 månad. Det börjar alltså närma sig dagen då fatets innehåll ska tappas upp i flaskor. Jag hade därför bokat en provsmakning hos Mackmyra på Hantverkargatan. Ett rör på 5 cl från fatets innehåll var beställt till mig och Leena. Vi fick veta att alkoholhalten nu låg på 52%.

Vi hällde upp några droppar till oss var och provluktade. Whiskyn luktade vanilj och gelegodis. Provsmakade och kände först en pepprig salmiaksmak men sen övertog vaniljsmaken. Hällde upp en ny vända och denna gång med några droppar vatten. Pepprigheten avtog men vaniljsmaken fanns kvar och låg kvar ganska länge i munnen.

Jag bestämde mig för att inte tappa upp fatet just nu eftersom pepprigheten avtar med åren och jag vill få bort lite mer av den. Som det ser ut nu kommer jag tappa fatet på flaskor till våren och hämta ut de runt midsommar. Vi kommer boka in en till provning av fatet innan jag bestämmer mig helt för när jag ska göra min tappning.

Flygkarta

Publicerat december 3, 2009 av Bosse
Kategorier: Flyg

Under den senaste tiden har det inte blivit någon flygning av för min del och ingen mer flygning är planerad under 2009. Jag har istället roat mig med att ta fram en kartbild över mina flygningar och till dags datum ser det ut så här.

Whiskytema 1994

Publicerat november 24, 2009 av Bosse
Kategorier: Whisky

Vid den senaste whiskyprovningen med Glömsta Whisky Club blev både jag och Leena uppgraderade till Master. Att bli Master innebär att man kommit en bit på vägen inom sitt whiskykunnande och att man då varit med på fyra provningar och deltagit i att betygsätta minst 24 whiskysorter. I och med titeln Master fick vi en ny knappnål, en uppsättning av klubben whiskyglas och ett diplom. Jag har nu två knappnålar och den första fick jag som ny medlem. Knappnålar delas ut var gång någon uppnår en ny klass och för oss är nästa steg Grand Master. Innan vi blev Master fick vi låna glas från klubben, men nu är det slut med det. Glasen kommer vi hädanefter få bära med oss till provningarna och själva ta ansvar för att de kommer med. Inga glas ingen whiskyprovning.

Flera av oss fick sina specialdesignade väskor som har utskurna platser i väskan för glas, flaska, kanna m.m.  Tyvärr hade det blivit något fel så min väska var inte med, den får jag vid senare tillfälle. Jag kan tänka mig att det kommer se lustigt ut nästa gång vi ska på whiskyprovning med våra väskor. Ett flertal personer som kliver ut från pendeltåget med varsin stålportfölj och går mot samma mål.

De sex whiskysorterna vi provade denna gång. Temat var för dagen var 1994 och samtliga sorter var destillerade det året. Betygskalan är 1-5.

Mortlach – The Golden Cask 14 år
Färg: Vitt Vin
Doft: Sött, Spritig, Lim
Smak: Pepprig, Spritig, Citrus
Betyg: 1

Tamdhu – The Golden Cask 13 år
Färg: Ljus Guld
Doft: Aceton, Lack, Citrus
Smak: Salt,Peppar, Spritig
Betyg: 1

Tobermory 1994 13 år
Färg: Ljus Guld
Doft: Lim, Lack
Smak: Saltsyrlig, Vanilj, Peppar
Betyg: 2

Glentaucher – Old Malt Cask 12 år
Färg: Vitt Vin
Doft: Aceton, Lim
Smak: Sött, Citron
Betyg: 2

Blackadder – Raw Cask 13 år
Färg: Ljus guld
Doft: Aceton, Lim
Smak: Sött, Vanilj, Russin, Peppar
Betyg: 2

Dufftown – Old Malt Cask Collection 14 år
Färg: Guld
Doft: Frukt, Blommor
Smak: Citrus, Pepprig, Frukt, Salt
Betyg: 3

Stort pepparkakshus

Publicerat november 22, 2009 av Bosse
Kategorier: Övrigt

På Stockholms Central har i helgen ett stort pepparkakshus stått monterat i vänthallen. Receptet till pepparkakshuset har en ganska imponerande mängd ingredienser.

Pokerspelandet går bra

Publicerat november 14, 2009 av Bosse
Kategorier: Poker

Under sommaren gjorde jag ett uppehåll i pokerspelandet och spelade bara ett fåtal gånger. När jag under hösten återupptog spelandet kände jag mig ringrostig och det gick både upp och ner. Men nu har jag fått in den gamla rutinen igen och jag känner mig trygg i mitt grundspel. Enligt SharkScope går mitt pokerspelande rätt bra eftersom jag nu klassas som ”Hot”. I de senaste 8 turneringarna har jag varit bland pengarna 5 gånger vilket får anses som godkänt.

Inom vår pokerklubb ligger jag trea i rankingen. Det är två spelomgångar kvar och jag kommer göra allt för att spela bra under de tillfällena och försöka knipa förstaplatsen.

Kul från Odenplan i Stockholm

Publicerat november 9, 2009 av Bosse
Kategorier: Övrigt

Hur man får folk att välja trapporna i stället för rulltrappan.

Dubbel glädje

Publicerat november 8, 2009 av Bosse
Kategorier: Övrigt

Foto: Lina Boström-Einarsson

Jag känner dubbel glädje. AIK vann SM Guld för en vecka sedan och nu i helgen även Svenska Cupen.

Jag är en lycklig AIK:are

Publicerat november 3, 2009 av Bosse
Kategorier: Övrigt

Jag är en mycket lycklig AIK:are efter att Gnaget tagit sitt elfte SM Guld. Men jag kunde ha missat hela festen efter en lite felplanering. Som sagt i förra inlägget så har jag och Leena varit i Istanbul och det just i samband med den avslutande matchen mellan Göteborg – AIK.

Jag hade packat med mig datorn för att kunna koppla upp mig och se matchen från Istanbul. En polare inom YCC påpekade via resdagboken att vissa matcher inte kan ses utanför Sverige. Sjutton också, det hade jag inte tänkt på. En av de första saker jag gjorde på fredagen när vi kom till Istanbul var att testa anslutningen och den gav resultat om att den var för långsam. Nu kände jag mig riktigt orolig.

Vi lämnade hotellet och gick bara ett par kvarter då Leena pekade på en fasadvägg. Jag förstod först inte vad hon menade när hon pekade på en massa lappar som satt uppklistrade på en vägg vid en pub. Men sen!!! Men dra åt hel….e!!! På en av lapparna stod det att på puben skulle de på söndagen visa matchen mellan Göteborg – AIK! Vad är oddsen på att vi skulle hitta en pub i Istanbul som visade en allsvensk match? Vi gick in och frågade om detta var sant och serveringspersonalen bekräftade med övertygande tydlighet att de minsann skulle visa just den matchen. Perfekt, vi kommer tillbaka på söndag.

På söndagseftermiddagen återvände vi till puben. Vi berättade att vi ville se matchen mellan Göteborg – AIK och ett bord närmast den TV där matchen skulle visas. Det var över en timme kvar till matchstart så vi hade gott om tid att hinna äta först. Under måltiden kom personalen (ca 10 st) fram till oss och frågade om de svenska lagen och att de hade satsat pengar på Göteborg. Det visades olika fotbollsmatcher på 6 olika TV apparater. När sändningen mellan IFK – AIK började tonades ljuset ner inne i puben och musiken stängdes av. Denna match kunde ses på tre av pubens TV apparater och de skruvade upp volymen på just denna match. Tro det eller ej, men det var svenska kommentatorer från Canal +.  Typiskt nog gjorde IFK första målet och pubpersonalen jublade och ringde i en klocka. Speciellt en av killarna (Uur) kom fram flera gånger och frågade vad vi trodde om matchen. När AIK gjorde 1-1 skrek jag rakt ut och de tre Tunisierna vid bordet bredvid hoppade högt. Personalen kom fram och grattade och Uur frågade igen vad vi trodde. Han var ju orolig för sitt bet på IFK. Jag sa att han kommer förlora sina pengar. AIK gjorde sitt andra mål och en mycket lycklig AIK:are (jag) kunde konstatera att AIK blivit svenska mästare. Vi firade med en varsin Lagavulin 16 årig och personalen bjöd oss på kaffe.

Sjutton vad det känns skönt att kunna komma tillbaka till jobbet och reta de stackars hammarbyare som trillat ner i superettan och djurgårdarna som får kvala mot Assyriska. Det här kommer jag kunna leva gott på en längre tid. 🙂

Nu ser jag fram mot nästa år då AIK får kvala till Champions League och kanske kommer vidare och får spela mot några intressanta europeiska storlag. För jag minns det som igår när AIK senast spelade i Champions League och då mötte Barcelona, Fiorentina och Arsenal.

Bättre taxfree på Arlanda

Publicerat november 2, 2009 av Bosse
Kategorier: Flyg

Jag och Leena har varit iväg på en långweekend till Istanbul. På Arlanda såg jag då att de har öppnat den nya säkerhetskontrollen och taxfree i terminal 5. Jag kan rekommendera att man inte ställer sig i kön för säkerhetskontrollen på nedre plan. Håll till höger om ni ska ut och flyga och ta då rulltrappan upp till den säkerhetskontroll som finns där, det var ingen kö alls där uppe.

Den nya taxfree butiken hade en mycket välsorterad whiskyavdelning. Där hade de till och med börjat sälja Mackmyra Special 03 innan den släpps på Systembolaget. Vi köpte ingen sådan utan tog istället en Balvenie Port Wood 21 årig och en Auchentoshan 21 årig.

Jag är ett freek av Starbucks Coffee och samlar på deras muggar som har stads eller lands tryck på sig. Därför ser jag fram emot den första Starbucks Coffee i Sverige som efter nyår öppnas på Arlanda. En anledning att planera ny flygresa i vår om Starbucks kommer att ligga innanför säkerhetskontrollen.

Några bilder som jag tog med iPhonen.

Landningen i Istanbul. Ett plan står klart för start på en annan bana.

På väg hem igen

GWC whiskyprovning

Publicerat oktober 19, 2009 av Bosse
Kategorier: Whisky

På vår tredje whiskyprovning med Glömsta Whisky Club var det Robban som höll i provningen. Robban är liksom mig en beundrare av Japansk whisky, så jag hade mina förhoppningar om att det skulle dyka upp några japanska rariteter för provning. Tyvärr blev det inte så utan denna gång var det bara skottar som hamnat i de sex glasen.

Temat för whiskyprovningen var året 1962. Robban hade bläddrat i Systembolagets katalog från det året och letat upp whiskys som fanns med i den eller hade en anknytning. I 1962 års Systembolagskatalog fanns endast 30 whiskysorter och alla var blend whisky. I dag kan man välja på över 840 olika whiskys på Systembolaget. Ett ganska imponerande urval. Allt var inte bättre förr, om man så säger.

Här är de sex sorterna vi provsmakade

Glen Deveron 1998 10 årig
Färg: Ljust guld
Doft: Syrligt, gummi
Betyg: Inget vidare

Long John
Färg: Ljust guld
Doft: Halm, apelsin, vanilj
Smak: Citrus, pepprig, söt
Betyg: Nej, den här var inte god

Ben Nevis Single Blend 1962, 40 årig
Färg: Ljust guld
Doft: Fruktig
Smak: Frukt, citrus, pepprig
Betyg: Okej men inte köpvärd

Tamdhu 1962, 44 årig
Färg: Gyllen brun
Doft: Sherry, körsbär
Smak: Sherry, frukt
Betyg: Okej men inte mer

Glen Grant 40 årig
Färg: Gyllen brun
Doft: Sherry, frukt
Smak: Sherry,peppar
Betyg: Sämst på denna provning

Johnnie Walker Black Label
Färg: Gammalt guld
Doft: Industri sprit, sött
Smak: Vinbär, citrus, sött
Betyg: Dagens vinnare. Helt okej och även prisvärd. Jag blev lite chockad då jag fick veta vad glaset innehöll. Men det är lite av tjusningen med blindprovningarna.

Till kaffet serverades:
North British Single Grain 15 årig
Färg: Ljust guld
Doft: —-
Smak: Starkt pepprig
Betyg: Inget vidare

Efter whiskyprovning fick vi en överraskning. Glömsta Whisky Club hade utsetts av Bacardi som referensprovare av Aberfeldy 21 årig. Alla fick ett varsitt smakprov i glaset och sen fick man möjlighet att dela med sig av smakupplevelsen. Stefan antecknade och kommer skicka in resultatet till Bacardi.
Aberfeldy 21 år är en Highland från Skottland som har en len smak av honung och kryddor. Personligen tyckte jag om Aberfeldy 21 årig och det kan hända att jag köper ett exemplar framöver. Flaskan säljs i en snygg förpackning och skulle passa bra som present om man vill ge bort en flaska.

En härlig pokerseger

Publicerat oktober 18, 2009 av Bosse
Kategorier: Poker

I kvällens pokerturnering fick klubbkompisarna bekänna färg då jag kammade hem segern i våran turnering på Svenska Spel. Korten gick verkligen min väg under turneringen och med välspelade händer fick jag också in några stora potter. Leena som också var med blev utslagen av mig och min triss. Som tröst har jag lovat att köpa med mig hem en seger Champagne i morgon.

Green Day i Globen 2009

Publicerat oktober 14, 2009 av Bosse
Kategorier: Musik

Green Day är ett av de band vars musik jag brukar försöka klinka på gitarren. De använder enkla och raka ackord och inte en massa avancerade gitarrsolon vilket gör att det är lätt att spela deras musik.

En månad innan konserten i Globen fick jag ett mail från arrangören om att de måste tidigarelägga konsertstarten eftersom Green Day planerar att spelar i tre timmar. Inte illa, låter som man skulle få valuta för pengarna.

Prick klockan åtta klev bandet upp på scenen. Konserten startade i ett ruskigt tempo och jag fick känslan av att inledningen lika bra kunde varit slutet av konserten med dess extranummer. Armstrong sprang upp bland publiken och spelade med sin gitarr i en av de första låtarna. En kille från publiken drogs upp på scenen av Armstrong och lämnade scenen med ett stagedive rakt ut i publikhavet. Raketer och eldflammor sköts upp från scengolvet. Green Day höll ett högt tempo rakt igenom konserten och Armstrong stod inte still i många sekunder. (Det gjorde inte vi heller) De fick med lätthet igång publiken med sina stora armrörelser och satte Globen i gungning.

Slutklämmen av konserten kändes dock lite blek. De avslutade med några lugna låtar vilket jag tycker var fel. De skulle istället slutat med några av de mer fartfyllda låtarna. Av den utlovade tre timmarnas konsert blev det två timmar och tjugo minuter. Det var väl okej, men de kunde väl klämt in två låtar till som jag tycker saknades. Dels Gloria från den nya skivan och den mer klassiska Wake Me Up When September Ends.

Köra Tunnelbana

Publicerat oktober 8, 2009 av Bosse
Kategorier: Övrigt

Leena och jag fick för några veckor sedan frågan från Kent om vi ville följa med och köra Tunnelbana. Klart vi ville prova på att köra tåg, inte var dag man får en sådan möjlighet. Kent och Gun bokade ett tåg som vi kvitterade ut i Högdalens vagnhall.

Kent körde ut tåget från vagnhallen och stannade strax före Högdalens tunnelbanestation. Där fick Leena ta plats i förarsätet och på egen hand köra tunnelbanan. Med goda instruktioner från Kent, och med ett glatt men spänt leende, fick hon tunnelbanan i rullning. Det tog inte lång stund innan Leena fick in tekniken och tåget rullade mjukt under Stockholms tunnelsystem.

Vid ändstationen i Mörby böt vi och jag tog plats i förarsätet. Det var inte speciellt svårt att köra tåget, men lite trixigt att hinna med hastighetsanvisningarna som angavs med en nål som flyttade sig i hastighetsmätaren. Om nålen kom i närheten av hastighetsnålen så bromsade tåget av sig själv eller till och med stannade helt. Det kunde då bli lite ryckigt och säkert inte så bekvämt om man suttit med som passagerare. Men nu hade vi ett helt tåg på 200 ton för oss själva så inga passagerare kunde klaga.

Det kändes rätt kul att komma in på stationerna och bara åka vidare utan att någon fick kliva på. När man satt i hytten och körde glömde man lätt bort hur långt och tungt tåget var. Det sattes med enkelhet i rullning när man tryckte gasen framåt och man blev varse om dess längd då man vid ändstationen klev ur och gick till andra änden för att åka åt andra hållet.

Jag lärde mig en sak som jag i många år trott något helt annat om. Mellan Liljeholmen – Hornstull och Gamla Stan – T-Centralen åker man i tunnel under vatten. Jag har alltid trott att tunnlarna går i berget under vattnet men så är det inte. Tunnelbanan åker i helgjutna betongblock som vilar på fundament på botten av vattnet. Strax innan T-Centralen finns en port som ska gå att stänga om det skulle gå läck och vatten strömma in, men om den porten skulle orka hålla emot vattentrycket är jag något tveksam till.

Porten innan T-Centralen

Inne i tunneln strax innan Hötorget stannade vi för att vända tåget. Där fick vi en kort undervisning om hur det är att jobba i tunnlarna och Leena fick även stå nere vid spåret då ett tåg kom rullande.

Vi vill tacka Kent och Gun för denna upplevelse och att de tog sig tid att övningsköra med oss. Det var en rolig upplevelse som vi verkligen uppskattade.

Blindflygning

Publicerat oktober 2, 2009 av Bosse
Kategorier: Flyg

I september genomfördes en ”Blindflygning” hos Stockholms flygklubb tillsamman med några synskadade passagerare. Klubbmedlemmar blev tillfrågade om de kunde ställa upp som piloter under ca 1 timmes flygning. Jag var upptagen när detta arrangerades och kunde därför inte ställa upp, men vad jag hört blev det en lyckad aktivitet för de synskadade som åkte med i planen.

Stockholms flygklubbs sida finns en länk till ett reportage som spelades in under flygningen.
Ni kan lyssna på reportaget här.

Ferrari F430 F1 Spider

Publicerat september 29, 2009 av Bosse
Kategorier: Övrigt

Hur vore det att köra en Ferrari och skulle jag med min längd få plats i en sådan bil?
Den frågan ställde jag mig när jag surfade runt och tittade efter begagnade Ferrari bilar. Leena snappade upp detta och gav mig en provkörning av en Ferrari i födelsedagspresent. Visst är hon underbar!

I Farsta Strand stod en Ferrari F430 F1 Spider parkerad och väntade på att få provköras. Jag fick skriva på ett självrisksavtal och mitt körkort kontrollerades. Så fort jag skrivit på fick jag Ferrarins startnyckel i handen. Instruktören satte sig på passagerarsidan och jag klev in på förarsidan. Tro det eller ej, men det var gott om plats för min långa kropp inne i sportbilen och jag satt riktigt bekvämt. Det kändes lite overkligt när jag satt i förarsätet i Ferrarin som jag också skulle få köra. Att få sätta sig i en drömbil värd 2.500.000 kronor, med en motor på 490 hk och som accelererar från 0-100 på 3,9 sekunder, inte helt fel.

Instruktören gick igenom hur bilen fungerade, och det behövdes för det här är ingen vanlig bil. Bara att hitta backen kan vara klurigt utan hjälp. Startnyckel satte jag in på vanlig plats och startade motorn med den röda startknappen på ratten. För att lägga i backen tryckte jag på en svart knapp mellan sätena. Backade försiktigt ut från parkeringsfickan, samtidigt som jag kom att tänka på bilprovningskontrollanten som veckan innan kvaddat en Ferrari under besiktningen. Vad skrev jag egentligen på för försäkringsavtal? Visst ja, 12.500 kronor i självrisk. Här gällde det att ha tungan rätt i munnen.

Det finns bara gas och broms, ingen koppling. Växlar gör man med två spakar som sitter på varsin sida om ratten. Den högra växlar upp och den vänstra växlar ner. Växlar gör man i farten utan att släppa gasen. Ganska ballt. Vid första t-korsningen skulle jag svänga vänster och det kom då en buss från höger och en annan bil från vänster. Tittade sedan både en och två gånger åt alla håll så det inte skulle dyka upp något att krocka med. Trampade ner gasen och vi rullade försiktigt ut i trafiken.

Vi körde ut på Nynäsvägen där jag kunde gasa på lite mer. Det var ganska mycket trafik och trångt trots den trefiliga motorvägen. Några kilometer senare vände vi tillbaka och jag kunde då trycka på lite mer på motorvägspåfarten och känna bilens acceleration ut på motorvägen. Härlig känsla med fina vägegenskaper. Skulle varit kul att fått köra på en krokig väg men det här var kul det med. Kent påstod att jag hade ett väldigt stort leende då jag klev ut ur bilen. Tacka sjutton för det.

En liten stillsam film då jag försiktigt rullar iväg med Ferrarin

Hibiki 12 årig

Publicerat september 25, 2009 av Bosse
Kategorier: Whisky

När jag på öl och whiskymässan i Nacka provsmakade Hibiki 12 årig whisky, kände jag att japanerna gjort det igen. De har frälst mig för japansk whisky. Riktigt hög klass och jag blir sällan besviken då jag provsmakar en japansk whisky.

Hibiki produceras av Suntory och är en 12 årig blended. Som jag i tidigare inlägg skrivit står 12 år på en blended för den yngsta av de lagrade fat som blandats, och alltså finns det fat som kan vara betydligt äldre i denna whisky.

Hibiki flaskan är annorlunda och har en elegant kork. Flaskan har 24 fasade kanter som ska motsvara både timmar på en dag och den urgamla japanska kalendern, där ett år delades in i tjugofyra delar.

Färg: Ljust guld
Doft: Honung, vanilj, apelsin
Smak: Söt, fruktig och kryddig
Köpvärdig: Definitivt

AIK-DIF 28/9

Publicerat september 23, 2009 av Bosse
Kategorier: Övrigt

Söndagsflygning till Borgholm

Publicerat september 21, 2009 av Bosse
Kategorier: Flyg

Den sedan länge planerade flygningen till Borgholm på Öland skulle flugits av mig, Pierre och Nichlas. Men Nichlas fick förhinder vilket gjorde att vi istället tog med min fru Leena och Pierres dotter. Först bestämde vi att Pierre skulle flyga till Borgholm och jag hem. Det slog oss att det skulle hinna bli mörkt innan vi kom hem till Bromma igen. Eftersom jag inte hade gjort någon mörkerlandning under de senaste månaderna, vilket Pierre hade, fick jag spaka flygningen till Borgholm och Pierre hem. Vi räknade både en och två gånger på hur mycket bränsle vi skulle kunna fylla upp för att klara start och landning på Borgholm. Vi startade bana 30 och kunde se nedanför oss ett fullsatt Grimsta där fotbollsderbyt mellan BP-DIF strax skulle börja.

I Västervik flög vi över ESSW och kunde därifrån på håll se Gränsö, där vi varje år brukar besöka Mc Dagarna.

ESSW – Västervik

ESMO – Oskarshamn

Vid Timmernabben svängde jag ut över Kalmarsund och tog sikte på Borgholm. Jag kunde flyga rakt mot fältet och över Soliden eftersom R område 52 inte är aktivt efter den 20:e augusti. Flygningen Bromma – Borglanda tog 2 timmar då vi hade haft motvind.

Vi parkerade vid klubbstugan och betalade de 60 kronor som klubben tar i landningsavgift. Flygfältet ligger på gångavstånd från Borgholm så vi tog en promenad via slottsruinen in till Borgholm. Det var helt dött inne i stan och en stor kontrast till hur det brukar se ut där mitt i sommaren. Vi såg inte många personer på gågatan som går igenom den centrala delen och alla affärer var stängda. Det var lite spökstads känsla över Borgholm. Vad gör alla Borgholmare en söndagseftermiddag?

Leena ville äta öländska kroppkakor och det fick hon också på en restaurang som hade buffé med lite av allt möjligt. Vi tog plats på den soliga terrassen och njöt av den värmande solen. Efter maten kände vi oss slöa och tog därför en taxi tillbaka till flygfältet.

Nu tog Pierre kommandot och flög längsmed den västra kusten upp till Ölands norra udde. Där vek vi av till Oskarshamn och rundade kärnkraftverket för att sedan flyga rakt norr ut. Det hade varit en del termik på vägen ner till Öland vilket gjorde att det skumpade en hel del, men nu var det helt lugnt och flygning blev behaglig.

Borgholm

Jag satt i högersits och filmade landningen på Bromma och den kan ses här.

Swedish Whisky Clubs Convention

Publicerat september 20, 2009 av Bosse
Kategorier: Whisky

Under Öl och Whisky mässan arrangeras Swedish Whisky Clubs Convention. Den är öppen för whiskyklubbar som är anslutna till Svenska whiskyförbundet. Från vår whiskyklubb var vi 19 anmälda och totalt deltog 257 personer. Två whiskyprovningar skulle hållas plus att några gästtalare var inbjudna

Den första provningen innehöll:
Balvenie 17 årig Madeira Cask
Dalmre 15 årig
Clynelish 12 årig Sherry, Frends of classic malts
Tomintoul 1976
Connemara 8 årig
Ardbeg Curryvreckan

Min favorit blev Belvenie med Ardbeg som god tvåa. Båda kommer säkerligen inhandlas då de släpps på Bolaget.

Efter första provningen blev det paus eftersom det skulle dukas om med ny provning och vi kunde då gå till ett av de mindre mässrummen. Där träffade vi Henrik Aflodal som skrivit Whisky Top 100 Single Malts, en bok som jag verkligen uppskattar. Henrik har även skrivit Whisky Japan. Eftersom jag är en stor beundrare av japansk whisky så köpte jag boken och bad samtidigt om att få den signerad. Henrik bjöd in oss till sin whiskyklubb på Rådmansgatan, och kanske kommer vi dyka upp där en dag.

En del priser delades ut och bland annat delades priset ut till den krog som främjar whiskyintresset. Årets vinnare blev Stockholmskrogen Akkurat på Hornsgatan.
Provning nummer två var en ren vertikal provning av GlenDronach och deras sortiment.

Den andra provningen innehöll:
GlenDronach 12 årig
GlenDronach 15 årig
GlenDronach Allardice 18 årig
GlenDronach 1990 cask re-charred American Oak
GlenDronach 37 årig 1972 Cask

Det var väl ingen av dessa som föll väl ut i min smak men den 18 åriga var okej.
Som avslutning hölls ett lotteri där vi vann, som det hette ett par långkalsonger i form av en Stewarts Malt Whisky.

Sen gick vi och mötte upp våra polare som väntade i mässhallen. Det blev en rolig kväll som slutade en bit in på småtimmarna.

Här ett smakprov från Öl o Whisky mässan 2009

Hemliga resan

Publicerat september 19, 2009 av Bosse
Kategorier: MC

Som tradition har vi inom YCC East en tradition att arrangera ”Hemliga resan” som avslutning på mc säsongen. I år föll lotten på mig och Leena att anordna denna resa. 26 stycken var anmälda och vi samlades i Årsta. Där lät vi alla ta en varsin namnlapp och på en karta markera vart de trodde vi skulle åka. Sen begav vi oss iväg norrut. De som gissat att vi skulle söder ut kände redan nu att de förlorat.

Via Uppsala körde vi på Tidernas Väg och stannade för lunchrast vid Gysinge. På denna mygg beplågade plats syntes idag inte en ända mygga.

Ett par kilometer norr om Ockelbo svängde vi av till Vildmarksgalleriet. Här fanns det massor att titta på för den som var intresserad av jakt, och även för oss andra. Vi köpte med oss björnkorv som såldes fryst, så den skulle klara sig till vårt slutmål.

Nu närmade vi oss målet som var Bollnät. Jag svängde av på en mindre väg med en svans av 18 motorcyklar efter mig. Efter ytterligare några kilometer kom vi fram till Bollnäs MCK. Jag och Leena känner några av deras medlemmar sedan tidigare. Vi stuvade in sakerna så gott det gick på övervåningen. Anneli höll en förstahjälpen kurs för oss som uppskattades och kändes som en bra aktivitet innan kvällen tog sin början. Sen roade Bollnäs MC oss med femkamp där grenarna var kast med yxa, skuta pil med blåsrör, gevärskytte, slangbelleskytte och den klassiska grenen pilkastning.

På kvällen åt vi en helt underbar pasta buffé som Bollnäs MC och dess kockar ska ha en stor eloge för. Vid middagen hade vi även prisutdelning. Den som gissat närmas om vart vi skulle var Gun som trodde vi skulle till Sandviken. Hon vann en lite förstahjälpenkudde som lätt kan tas med på mc:n.

Flygning över jaktmarker

Publicerat september 8, 2009 av Bosse
Kategorier: Flyg

Per och jag gjorde en flygning till Agnesund för att fota hans jaktmarker. Jag hade bokat SE-KZP som är en Cessna och som lämpar sig bättre att fota från än Piper planen. Jag kände mig lite ringrostig med Cessnan eftersom jag bara flugit Piper de senaste månaderna. Det märktes speciellt då vi stannade vid tankstationen och jag bad Per kliva ut först. Piper planen har bara en dörr på högersidan medan Cessna har dörrar på båda sidorna. Börjar jag bli gammal och virrig? 😉

Det låg ett stort svart molntäcke väster om Strängnäs med låga moln och regn som var på väg mot oss. Det blåste från sydväst vilket gjorde att jag kunde ha bra koll på molnen och vi skulle hinna genomföra flygningen innan molnen nådde oss. Vi cirkulerade några varv över halvön vid Agnesund så Per fick ta sina bilder. Per ville även göra en flygning över Strängnäs och Mariefred vilket vi också gjorde. Han hade en bra systemkamera med sig så jag bad honom även fota åt mig. Vi slog en extra varv över Mariefred där jag bad Per fota Museeijärnvägen. (Kent, du kanske får en bild senare)


På final till flygfältet i Strängnäs, men ingen landning där. Fältet är tyvärr stängt sedan många år.

Vid Björnholmen ombads jag vänta eftersom ett trafikplan låg på final. Jag hade en fotointresserad passagerare bredvid mig, så i stället för att ligga i väntläge över Björnholmen frågade jag tornet om jag kunde flyga till Mässan och sen Sjöstan. Fick till svar att det var en lysande idé. Från fågelperspektiv inser man att Stockholmsmässan är stor och de har rejäla ytor att rumstera i.


Stockholmsmässan


Ericsson / HP

Fortsatte mot Globen och rundade över mitt ”neighborhood” innan vi lade oss på lång final. jag fick senare veta att Leena sett oss från marken då vi rundade Sjöstan.


Sjöstan


Götgatan

Det blåste en del sidvind och jag fick snedställa planet rätt mycket för att komma in på rak linje på final bana 30. Det var ganska länge sedan jag gjorde en sidvindslandning, men trots detta blev landningen mjuk och jag kände mig helt klart nöjd med den. Ett bra tecken på när flygningar gått bra är när passageraren säger, ”Det här kan vi göra om fler gånger”. Det här var en av dessa flygningar.

Vallentuna flyg och motorshow 2009

Publicerat september 6, 2009 av Bosse
Kategorier: Flyg, MC

Vallentuna flyg och motorshow hölls den 6:e september på Vallentuna flygfält. I Stockholmstrakten är vi inte speciellt bortskämda med flygshower sedan JAS kraschade på Långholmen, så det gäller att hålla sig framme när tillfälle bjuds. Jag hade redan planerat att åka dit och i slutet av veckan såg jag att även YCC planerat en mc körning till Vallentuna. Då bestämde jag mig för att haka på deras körning. Vi blev åtta motorcyklar som slingrade oss fram på småvägarna till Vallentuna. De andra var inte lika flygintresserade som jag så vi gick åt lite olika håll när vi kom in till flygfältet. Förutom flygplan fanns det även en hel del gamla bilar utställda.

Strax innan Skybirds anlände för flyguppvisning i formation med sina fem PA-28:or, flög ett gäng kanadagäss förbi över fältet i majestätisk formation. Man kunde nästan tro att de ingick i programmet. Trots utlovat regn under eftermiddagen klarade vi oss helt från regn.

En Boing 747 från Malaysia Air flög in på väldigt låg höjd bredvid fältet. Enligt speakern hade de något problem och hade nu fått företräde fram till Arlanda. Jag har inte hört vad som var fel med planet men det gick antagligen bra.

Här följer en bildkavalkad från flygdagen.

Som avslutning (i alla fall för mig) kom Biltemas Spitfire.  Bertil Gerhardt som flög gjorde några överflygningar och det mullrade härligt om motorn.

När jag åkte hemåt såg jag en bil som stod ute i en sjö. Det var en hastigt uppkommen liten sjö för den fanns inte där när jag tidigare i veckan svängde in till Wäsby Golfklubb där bilen nu stod. Något måste ha sprungit läck och det med en väldig fart. De som antagligen ägde bilen stod vid vägkanten och såg väldigt bekymrade ut. En bärgare fanns på plats men bärgningskillen såg inte speciellt intresserad ut av att simma ut och rädda bilen.

”Bo” på Jumbo Hostel

Publicerat augusti 31, 2009 av Bosse
Kategorier: Flyg

Julen 2008 fick jag av Leena en julklapp i form av ett presentkort som gällde för boende på Jumbo Hostel. Det var först meningen att vi skulle bo på Jumbo Hostel i januari, men av olika anledningar blev det inte av utan har skjutits upp flera gånger. Men nu fick vi en helg över som passade in för detta.

Vi hade packat våra motorcyklar och körde upp till Arlanda där vi parkerade utanför Jumbo Hostel. Jumbo Hostel är ett vandrarhem inrett i en Boing 747 som står parkerad vid infarten till Arlanda. Detta boende är unikt och det enda i världen i sitt slag. En trapp har monterats vid planets främre del där man tar sig upp till entrén. Vid trappens slut ombeds man ta av sig skorna innan man kliver in i planet. Innanför dörren finns receptionen och bredvid den trappen som leder upp till förstaklass. Till vänster är allrummet med bord och tv m.m. Till höger ligger korridoren där rummen finns. På den övre våningen inne i cockpiten finns även ett rum med två bäddar som kallas för sviten.

Vi checkade in och fick våra rumsnycklar plus två spelkort. Pokerintresserade som vi är tittade vi lite extra på korten och receptionisten sa att det är frukostbiljetterna. På andra sidan korten stod det Breakfast.

I vårt rum var det högt i tak. (säkert i alla andra rum också) På golvet stod en stor dubbelsäng och ovanför den en mindre säng. På väggen hade original kabinskåpet behållits och där förvarades extra filtar och kuddar. Genom rumsfönstret hade vi utsikt över vägen som leder till terminalbyggnaderna och en bit bortom vägen låg Posten och DHL där fraktplanen lastas och lossas.

När vi lastat in våra saker gick vi runt och tittade. I den bakre delen av planet finns toaletter och duschar. De är inredda på samma sett som på kryssningsbåtar med plastväggar. Allra längst bak finns ett långt tvättställ. Där står även två originalstolar som användes av flygvärdinnorna då planet flög i trafik. Jag gillar att fotografera och sprang runt med kameran och fotade planer i alla möjliga vinklar, både på in och utsidan.

Eftersom vi kände till att det bara finns ett litet cafe på Jumbo Hostel, hade vi tagit med oss vår egen pastasallad. Vi satte oss i allrummet och åt och till salladen hade vi Rigas, en Lettisk variant av champagne. En gästbok låg framme på bänken och jag bläddrade igenom den. Det var ganska många från Tyskland, Frankrike och USA som bott här. Vi frågade receptionisten vilka som normalt tar in och fick till svar att det var alla möjliga. Främst flygintresserade men även många som var på genomresa och tyckte det här med att bo i flygplan var lite annorlunda. Det kan vi skriva under på. Jag frågade om vi fick komma in i cockpiten för att fotografera. Men tyvärr var den bokad och en gäst på väg för att bo där, men vi kunde ju prova att fråga nästa morgon.

Frukosten fick vi hämta vid receptionen och den serverades precis som på flygplanen, på små brickor. I den här miljön kändes det helt rätt och vi hade känt oss besvikna om vi fått en vanlig buffé frukost. Efter frukosten tömde vi vårt rum för att sen checka ut. Mr G som nu stod i receptionen var en pratglad flygentusiast och propsade på att vi skulle gå upp och titta i cockpit och förta klass. Vi sa naturligtvis inte emot. Där uppe fanns en egen lounge med förstaklass stolar och en egen utgång där det stod bord och stolar på utsidan. Inne i cockpiten fanns två sängar och en tv monterad i taket. Mr G berättade senare för oss att alla flyginstrument som funnits i cockpit då flygplanet ställdes på plats, hade stulits under den tiden bygget och renoveringen pågick med planet. Det såg lite trist ut med den kala instrumentpanelen.

När vi kom ner igen pratade vi en lång stund med Mr G. Han berättade att i Kina hade Jumbo Hostel kommit med i en bok över de 100 mest spektakulära hotellen, så bokningar från Kina strömmade nu in. De hade fått den boken från en kines men tyvärr hade någon stulit den. Mr G berättade också att många gäster skäl suvenirer och väldigt många fjärrkontroller till tv apparaterna hade försvunnit.
En sak som vi tycker var mindre bra med Jumbo Hostel är att det inte finns några synliga parkeringsskyltar. Det finns en parkering så vi tog inte miste på var vi skulle parkera, men tydligen måste man säga till att man har fordon parkerat. Luftfartsverket kan annars dela ut parkeringsböter på 750 kr. Nu drabbades inte vi men här skulle skyltningen kunna förbättras.

Om två veckor kommer modulerna till motorerna. De ska placeras i de fyra motorrummen och bli nya rum där gästerna kommer att kunna bo. Nästa projekt är att bygga ett rum innanför noshjulets lucka. Till nästa sommar ska cafet vara klart och då kommer man kunna sitta ute på en av vingarna med en kopp kaffe.

Storvik Lämstanäs

Publicerat augusti 12, 2009 av Bosse
Kategorier: Flyg

Jag och Micke gjorde en flygning upp till Västra Gästrike Flygklubb i Storvik utanför Sandviken. Där mötte Mickes släktingar oss och jag tog med Mickes bror och barn på en rundtur över deras hembyggd. Lillkillen verkade tycka att flygningen var spännande och såg riktigt nöjd ut.
Innan vi vände hem till Bromma gjorde även jag och Micke en flygning över byarna runt flygplatsen och som avslutning flög vi över Sandviken. Sen aktiverade jag min färdplan och flög raka vägen tillbaka till Bromma.