U2 Göteborg 2009

Leena och jag hade inte lyckats få några bra biljetter till U2 konserten i Göteborg. Vi skulle sitta på platser snett bakom scenen och det kändes till en början lite si så där. Eric peppade mig och sa att det blir säkert en annorlunda upplevelse att kunna se konserten med hela publikhavet framför sig och han tyckte inte jag skulle sälja biljetterna.

Vi lyckades inte få något boende inne i Göteborg eftersom allt var uppbokat, och då hade vi ändå försökt boka flera månader i förväg. I Mölnlycke hittade vi ledigt rum på vandrarhemmet och vi trodde det skulle bli struligt att ta oss mellan vandrarhemmet och Göteborg. Men det visade sig bara ta 5 minuter att gå till busshållplatsen där bussen gick en gång i halvtimmen och tog 20 minuter till centrala Göteborg. Det tyckte vi var helt okej.

Vi tog plats inne på Ullevi och såg hur en person flög i cirklar över oss. Han fick gratis se en del av konserten (kan det ha varit samma person som flög över AC/DC konserten?) men han försvann när mörkret lagt sig. Kanske hade han inte mörkercertifikat.

Som sagt var våra platser snett bakom scenen inte de bästa, men det gjorde oss inget för vi såg bra därifrån och häpnades av den magnifika showen. Scenen liknade inget jag tidigare sett. Med sin spindel liknande kropp reste sig scenen 50-60 meter upp i luften och den var över 100 meter bred/lång. Ljudet var bra, varken för högt eller lågt. Kan det bero på högtalarnas något annorlunda placering högt över scenen som gjorde att ljudet blev så pass bra? Eller så har U2 en väldigt bra ljudsättare, för jag minns att deras ljud också var bra då vi såg deras konsert i Globen för några år sedan.

Idag är jag verkligen nöjd att Eric fick mig att behålla biljetterna och att vi åkte ner till Göteborg och såg konserten. Jag har varit på många konserter i mina dar, men det här slår nog allt jag tidigare sett. Det var ta mig sjutton en helt fantastisk konsert!

De första låtarna som spelades kändes som utfyllnads material. Men med fjärde låten ”Beautiful day” var det som att konserten tog en vändning och publiken rycktes med. Sen var det full fart konserten igenom. Den runda bildskärmen över scenen var effektfull och scenen sprakade i ljus och rök. Skärmen drogs vid ett tillfälle ut och ner mot scenen och bildade en cylinder över scengolvet. Det var verkligen effektfullt.

Jag tycker inte Bono och resten av gänget jobbade lika hårt som då vi såg U2 senast. Då sprang de runt mer på scenen. Men denna kväll behövde de inte jobba så hårt för att få igång den entusiastiska publiken som flera gånger stämde upp i sång, och nere på parkett gungade folkmassan i takt till musiken. Till låten ”One” uppmanade Bono publiken att tända sina mobiler och hela Ullevi lös upp som en stjärnhimmel.

Den här konserten kommer jag sent glömma. Jag ställer mig frågan, hur ska U2 eller något annat band kunna slå detta magnifika spektakel? Det får framtiden utvisa.

Explore posts in the same categories: Musik